Kolumn Sydsvenskans ledarsida 20251023
Av: Johan Wessman, DKSE Media
Den politiska kartan fortsätter att ritas om i Danmark. Vid senaste folketingsval fick Danmark en mittenregering med Socialdemokratiet, det liberala Venstre och det nybildade mittenpartiet Moderaterne. På torsdagen kunde statsminister Mette Frederiksen (S) visa fram ett nytt, om än tillfälligt, stödparti när hon presenterade en dansk budgetöverenskommelse inför 2026.
Det mest intressanta med budgeten var nämligen inte innehållet, utan vem som skrivit under den. Förutom regeringspartierna fanns även De Konservatives partiledare Mona Juuls namnteckning på dokumentet.
Enligt Danmarks Radio är Mona Juul tydlig med att budgetuppgörelsen handlar om att vara konstruktiv och säger att hon inte kommer ”att peka på en röd regering efter nästa val” utan siktar mot en borgerlig blå danska regering. Men hon avvisar inte heller helt möjligheten att ingå i en mittenregering efter nästa val noterar DR.
Tidningen Berlingske tolkar budgetöverenskommelsen som en ”ljusblå” flirt mellan regeringspartiet Venstre och De Konservative.
Mette Frederiksen har valt att fortsätta fokusera mot en mittenpolitik. Hon har hållit Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och vänsterpartiet Enhedslisten utanför budgetuppgörelsen. Samtidigt kan uppgörelsen tolkas som att den slår in en kil mellan De Konservative och de övriga borgerliga partierna i det blå blocket, bestående av Liberal Alliance och de mera nationalistiska och invandringskritiska partierna Dansk Folkeparti och Danmarksdemokraterne.
Även i den pågående valrörelsen till region- och kommunvalet den 18 november syns en ändrad socialdemokratisk strategi. I Köpenhamn kämpar Socialdemokratiet mot Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten för att behålla posten som överborgmästare.
Socialdemokratiets toppkandidat i Köpenhamn, Pernille Rosenkrantz-Theil, uttalade sig nyligen till Altinget om att Köpenhamn styrs bäst från mitten och att hon därför inte kommer att ställa sig bakom Socialistisk Folkepartis kandidat vid en egen valförlust. Anledningen är att hon anser att Socialistisk Folkeparti är ”ett omoget ytterkantsparti”.
Det svaga opinionsläget för den danska mittenregeringen gör dock att Mette Frederiksen kan bli tvungen att bjuda in fler partier till ett framtida regeringssamarbete. Politiska bedömare pekar på att hon kan behöva stöd även från såväl Socialistisk Folkeparti som Radikale Venstre efter nästa folketingsval.
Medan de danska kommun- och regionvalen, precis som i Sverige, hålls vart fjärde år så är det Danmarks statsminister som utlyser val till Folketinget.
Det måste sedan hållas inom 21 dagar efter utlysningen. En annan tidsgräns är att nästa val till Folketinget måste hållas inom fyra år, vilket innebär att den 1 november 2026 är sista möjliga dagen för nästa val. Det innebär att både Danmark och Sverige väntas ha val till sina parlament under 2026.
Johan Wessman är vd på det oberoende dansk-svenska kunskapscentrat Øresundsinstituttet samt chefredaktör för dess nyhetsbyrå News Øresund.
Åsikterna i kolumnen är hans personliga.
